Utställningen Från dis till komposition presenterar i en unik helhet det främsta utbytet i vår konstfotografi efter kriget. Tyngdpunkten är lagd på 1950-talet. De flesta verken hör till Fotografiska museets egna samlingar. Vi har letat fram försvunna nyckelverk och tagit nya kopior av förstörda verk. Helheten bygger på utställningskurator Leena Sarastes mångåriga forskning och arkitekt Kirsti Kasnios visuella planering.
De som sysslade med konstfotografi fann länge sina favoritmotiv i naturen. Typiska motiv i synnerhet strax efter kriget var vida landskap med molniga himlar och horisonter som försvinner i diset. Till detaljerna hörde näckrosor, trollsländor och svanar eller blommor återgivna mot aftonrodnanden. Vackra motiv och strävan efter harmoni ansågs vara en självklarhet. I sitt arbete betonade fotograferna skicklig ljusbehandling och mjuka former.
Den piktorialistiska känslosamheten utmanades i början av 50-talet av grupp unga kosmopoliter från Åbo, som skapade grafikliknande fotografier där det bekanta, klassiska motivet saknades. Det här uppsvinget för den "subjektiva fotografin" som börjat 1953 blev kort, men under 1950-talets lopp fick piktorialisternas betoning på nyanser ge vika när fotograferna började koncentrera sig på form- och kompositionsfrågor. Redan vid ingången till 60-talet hade landskapsmotivet som byggde på nyanser helt förlorat sitt intresse i konstfotografernas ögon.
Som motvikt till den kompositionscentrerade stumma modernismen reste man snart nog krav på en berättande, människonära framställning med människan som motiv. Den kulminerade 1959 i utställningen The Family of Man (Människans släkte). I utställningarna uppträdde därefter den "berättande" framställningen, som höll sig till realismens och genrebildens återgivningssätt, parallellt med den kraftiga stiliseringen.
Utställningen Från dis till komposition följer samma kategorier som kamerasällskapen i sina fototävlingar och utställningar: 1. landskap och närbilder av naturen, 2. personbilder och porträtt, 3. situationer och handlingar, 4. övriga bilder. Skilt för sig
presenteras dessutom fotograferna Trond Hedström, Per Olov Jansson, P.K. Jaskari, Otso Pietinen, Matti A. Pitkänen och Hilja Raviniemi. En särskild hörna har reserverats för fotografernas vänner, familjemedlemmar och keldjur framför kameran, tagna i konstens namn, inte som albumbilder. Ett diaprogram beskriver arbetets bakgrund: den vemodiga reklamen under kristiden efter kriget, de ständiga diskussionerna om redskap och teknik, de mest omtyckta kamerorna.
Utställningskatalogen Valo on kaikki, muoto on kaikki, ihminen on kaikki inleder Fotografiska museets nya publikationsserie Pieni valokuvakirjasto.
Utställningen kan ses också på museets hemsidor. För sidornas planering och realisering svarar Päivi Honkonen.
Finlands Fotografiska Museum
1. våningen
Kabelfabriken, Kabelplatsen 3, Helsingfors
