Visitkort från Finlands fotografiska museum

Visitkorten var den stora fotomodeflugan på 1800-talet och i början av 1900-talet. Utställningen Visitkort från Finlands fotografiska museum visar en samling bildkort från åren 1894–1920 vid Västra länken i Gräsviken.

Fotografiets betydelse som socialt fenomen och föremål förändrades totalt när André-Adolphe-Eugène Disdéri, som övergått från att ha varit försäljare av underkläder till att bli fotograf, 1854 patenterade en kamera han uppfunnit. Det revolutionerande med Disdéris kamera låg i dess förmåga att ta upp till ett dussin bilder på en och samma glasskiva. Glasnegativet råkopierades på ett pappersark, och bilderna klipptes isär. Bilderna kallades visitkort, för de var av samma storlek som visitkorten, och de limmades på papper av kartong, vanligen av storleken 10,5 cm x 6,4 cm. Senare kom bildkort gjorda i flera olika storlekar ut på marknaden.

Disdéris uppfinning gjorde att man med bara ett besök hos fotografen fick flera porträttkort, som var betydligt billigare än de tidigare fototyperna. Nu hade allt flera människor tillgång till egna självporträtt. Visitkorten blev ett alltigenom socialt fenomen, de delades ut till den närmaste kretsen eller till kärasten och sattes in i album, som blev ett slags fixpunkter i medelklasshemmen, hjälp för att minnas och bygga upp identiteter.

Kortkulturen omfattade mycket olika slags sätt att presentera sig själv: fantasi, personlighet, humor, fördunklade och sammansmälta samhällsklasser, kamratporträtt, kattporträtt och studentporträtt. Även om man ofta talar om visitkortens död i slutet av 1800-talet, höll deras popularitet i Finland ända till 1920-talet. På utställningen Visitkort från fotografiska museet vid Västra länken i Gräsviken kan du betrakta förstoringar av representanter för de här olika fenomenen i den sentida kortsamlingen.

Västra länken är Finlands fotografiska museums utställningsplats för samlingar och publikarbete fram till slutet av 2021.

Utställningsplats på kartan:

Atelier Eric Sundström, n. 1900 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Tuntematon kuvaaja, n. 1910 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Valokuvaaja Olga Albinson (myöh. Hart) tutkii päivänvalokehystä. Pöydällä hänen edessään on riveissä pyykkipojilla kiinnitettyjä lasilevyjä. Joseph Hart, Atelier Wahlström, n. 1907 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Wivi Amos Fotografiatelier, Turku, 1900 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Studiossa kuvattu muotokuva J.K. Lindstedtistä, kirjakauppiaasta ja ansioituneesta kilpapyöräilijästä Whitworth- pyöränsä selässä. Lindstedt on pukeutunut Helsingin pyöräilyklubin varusteisiin.Tuntematon kuvaaja,1894 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Tyyne Böök, n. 1915 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Valokuvaamo Suomi: Tampere, 1920 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

I. Karell, Viipuri, n. 1905 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Tyyne Böök, Helsinki, n.1915 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.

Ystävykset I.K. Inha, Jean Sibelius ja Eero Järnefelt yhteiskuvassa. Kolmikko poseeraa kesäasuissa August Schuffertin ateljeessa luontoaiheisen rekvisiitan keskellä. Taustafondiin on maalattu kesäinen koivu. Aug. Schuffert, Turku, 1898 / Suomen valokuvataiteen museon kokoelma.