Onur Tayranoğlu

Pink bill

Onur Tayranoğlus utställning Pink Bill tar upp konstnärens upplevelse av att bli diagnostiserad med en “sexualidentitets och beteendestörning”, vilket fastställde hens opasslighet för Turkisk militärtjänstgöring på grund av queerhet. Diagnosen är i folkmun även känd som “den rosa notan”.

De två utställda verken, Repetitionen och O Şimdi Şey utforskar koncepten performance och performativitet i sociala, politiska och kulturella kontexter.

Repetitionen är en 36-minuter lång video performance som skapades av Tayranoğlu och hens mamma, Fadime, just innan den för mönstringen obligatoriska sjukhusundersökningen. Om en klarar att bevisa sin queerhet under dessa undersökningar, kan en undantas den obligatoriska värnplikten. Installationen avslöjar Tayranoğlus och hens mammas delade sårbarhet, såväl som Fadimes djupa uttryck av solidaritet gentemot sitt queera barn.

Genom roller som mor och barn, läkare och patient, soldat och stat, lyfter konversationen inte fram framgången i att förkroppsliga dessa roller, utan betydelsen av rollernas misslyckanden. Utställningen återskapar Tayranoğlus upplevelse av misslyckande gentemot förväntningarna från heteronormativa institutioner som en form av motstånd och frigörelse. Tayranoğlu refererar till repetitionen som ett performativt utrymme som tillåter de oställbara frågorna att bli ställda och osvarbara svaren att bli givna. 

I verket O Şimdi Şey - Hen är en grej nu -, som innehåller en handbroderad scarf och ett fotografiskt tryck, ligger fokus på det Turkiska utfyllnadsordet “şey”, som dyker upp frekvent i konstnärens och Fadimes repetition när de navigerar genom personliga, sociala och politiska tabun. Şey används ofta i stunder av tvekan, självcensur eller osäkerhet och i Tayranoğlus verk blir det ett lingvistiskt verktyg för att utforska dessa komplexa frågor.

Onur Tayranoğlu (född i Turkiet) är en transdisciplinär performancekonstnär baserad i Helsingfors. Hens verk utforskar gränserna mellan liv och livekonst. Hens praktik dyker in i konceptet performativitet bortom de traditionella konstkontexterna och engagerar sig i sociala, politiska och kulturella verkligheter. Onur har en magisterexamen i Live art and performance studies vid Helsingfors Konstuniversitet och en kandidatexamen i Konst, Media och Samhälle från Leiden University
 

Utställningen har blivit producerad i kuratoriskt samarbete med Performistanbul med stöd från Kone Stiftelsen. Den är en del av galleriets program 2025-26, Texturer av Trygghet, som blivit kurerad genom ett open call av museets team av kuratorer och den inbjudna kuratorn Farbod Fakharzadeh. Programmet har fått stöd av Museiverket.