Hemera-kollektiv

Secret Agent

Fotografi- och videoverken på grupputställningen som kurateras av kollektivet Hemera utmanar oss att fundera över vad feministiskt aktörskap har varit i det patriarkala samhället – och vad den kunde vara.

Utgångspunkten för utställningen Secret Agent är en tanke enligt vilken text och fotografi är centrala redskap i skapandet av den västerländska historien. När konstnärerna tar språket och bilden till diskussion kan konsten utmana den rådande historieskrivningen och dess betydelser.

På de sex konstnärernas grupputställning används arkiv- och samlingsbilder för att väcka diskussion: genom att reproducera, skapa nya kontexter och föreställa något nytt skapar verken nya betydelser och aktörskap. Bilder från Finlands fotografiska museums samlingar får också ta del i den här diskussionen.

På utställningen blir också historiens osynliga kvinnor aktörer. Namnet Secret Agent är en parafras på konstnären Oreet Asherys och forskaren Catherine Grants term invisible agent: enligt den är feministisk kulturproduktion en informationskälla som kan lyfta fram de subjekt som förblivit osynliga i det patriarkala samhällets historieskrivning.

Verken strävar från det privata mot det kollektiva. När bilder bearbetas ur ett perspektiv av feministisk kulturproduktion är fotografiet inte ett redskap för åtskillnad, där fotografen riktar kameran mot ett objekt, utan bildernas betydelse breddas till former för samarbete och gemensamma upplevelser. Så här skapar de nya tolkningarna alternativa berättelser som utmanar den patriarkala auktoriteten.

Verken på utställningen

Maud Sulters montage Duval et Dumas från serien Syrcas (1993) ger utställningen en historisk kontext. Sulter är författare, konstnär, poet och publicist, som verkar i ett gränsområde mellan litterärt och visuellt uttryck. Med hjälp av visualiteten och folkspråket i sina verk skapade Sulter synlighet för svarta kvinnor i de stora berättelserna i historien. Genom att de kombinerar bildmaterial från europeisk och afrikansk konst och historia avspeglar montagen i serien Syrcas de inbördes förhållandena mellan de två kulturerna.

Judith Barrys …Cairo Stories (2012) är ett verk som baserar sig på över 200 intervjuer med kvinnor i Kairo. Under tiden mellan kriget i Irak och arabvåren (2004–2011) intervjuade Barry kvinnor från olika samhällsklasser i Kairo.  Projektet gestaltade sig som ett samarbete mellan konstnären och hennes intervjuobjekt, där också tolkarna och intervjuarna fick en central roll. Verket undersöker frågor kring representation, historia, subjektivitet och översättning: med de skrifter som uppstod formar verket en kollektiv röst för kvinnorna och skapar av den ett nytt historiskt subjekt.

Mathilde ter Heijnes verk Woman to Go (2005–) kombinerar porträtt av okända kvinnor fotograferade på 1800-talet och i början av 1900-talet med biografier av kända kvinnor som levde under samma tid. Verket för fram de utmaningar kvinnors aktörskap ställdes inför i samhället, där männen och klasshierarkin i hög grad bestämde vad som skulle vara värt att minnas i efterhand. I Helsingfors kompletteras serien med porträtt av okända finländska kvinnor från Finlands fotografiska museums samlingar.

Niina Vatanen använder i sin bildserie Archival Studies/Portrait of an Invisible Woman (2014) verk från Finlands fotografiska museums samlingar. I verket uppträder motiv utan namn som fotograferats av amatörfotografen Helvi Ahonen under 1940–80-talen. Vatanen synliggör flera alternativa och möjliga tolkningar som man kan göra av fotografierna och de historiska narrativen.  Samtidigt utmanar verket oss att fundera på seendet som en handling och på det komplicerade förhållandet mellan konstnären och subjektet.

Chiara Fumains verk Chiara Fumai Introduces Nico Fumai (2015) förenar en fiktiv berättelse om en italodiscoartist med konstnärens egna levnadshistoria. Fumai skapar i sitt verk nya versioner av discoalbumens omslagskonst genom att använda fotografier från sina egna familjealbum. Så här skapar hon popstjärnan Nico Fumai av sin pappa. Verket beskriver det komplicerade förhållandet mellan konstnären och publiken i vår tid av postproduktion (efterarbete), där allmänheten inte fäster uppmärksamhet på innehållet.

Beth Collars tankeväckande och absurda videoverk Look at that sky (2011) spekulerar i Napoleons tankemönster under fälttåget i Ryssland. Collar tar i verket den stora manliga berättelsen i besittning.  Videon är en sprudlande kritik, som ifrågasätter den hjälte- och individcentrerade historieskrivningen genom att den jämställer Napoleons roll som den stora krigshjälten med auteurtänkandet i filmvärlden som framhäver regissörerna.

Kollektivet Hemera

Utställningen är kuraterad av det brittiska kollektivet Hemera, som har specialiserat sig på fotografi och video. Kollektivet intresserar sig särskilt för socialhistoria, miljö, litteratur och modern konst. Kollektivets nuvarande medlemmar är Fangfei Chen, Jaime Marie Davis, Ashley Lumb och Kay Watson.

Senaste utställningar:

Essays (Brighton Photo Fringe 2014)

Diary: 1/20000, Jianyong (Coca) Dai, The Anatomy Museum, Chinese Visual Festival, 2014

Building an Empire: The Photographic Factory of Valentine & Sons, Format International Photography Festival, 2013.

hemera-collective.com

Utställningen har fått stöd av Nightflight International och Nederländernas ambassad.