Tidigare utställningar

De osedda ställer frågan om vem som är osedd, särskilt i västvärlden, och reflekterar kring hur man ska möta det annorlunda med hjälp av visuella framställningssätt.

En badplats vid floden är ett visuellt ode till mänsklig sysslolöshet.

I skiftet mellan 1960- och 1970-talen moderniserades Helsingfors byggnadsbestånd och gammalt revs i rask takt för att ge plats åt det nya. Fotografen Matti Koivumäki (f. 1950) vandrade under två år i sina barndomstrakter och förevigade det Trä-Vallgård som utdömts på grund av en stadsplaneändring. Fotografierna på utställningen består av ursprungliga silvergelatinkopior från åren 1974–1976.

Festivalen för politisk fotografi 2019 söker kollektiv föreställningsförmåga och verksamhetsmöjligheter. Festivalen lyfter fram fotografiprojekt som behandlar mindre och större förändringar och alternativa sätt att tänka och leva.

Strukturer och maktformer som föds och befästs genom olika slags berättelser och vardagliga rutiner samt upplösningen av dem är centrala i konstnärsparet Iiris Kaarlehtos och Inka Kynkäänniemis arbete. Dessa teman får en synlig form i deras färska videoverk All Connections Are Boundaries. I verket…

Utställningen En stund för bilden uppmuntrar till långsamt betraktande av konst och avläsande av bilder. Ägna alltså en stund åt bilden, andas djupt, sitt ner eller ta en annan bekväm ställning.

Marja Helander, Harri Pälviranta och Kari Soinio är tre av den långa linjens fotokonstnärer. Arvingar till ett ideal går på djupet med de värden och normer som medierna, det moderna samhället och det egna andliga arvet upprätthåller och förmedlar. Konstnärerna betraktar från sina egna utgångspunkter de ideal som styr oss och möter också utmaningarna i att bryta de ordlösa reglerna: kan vi göra något åt de krafter som bestämmer våra liv? Och vad står vi helt blinda inför i vår egen omgivning?

Den svenska fotografen JH Engström (f. 1969) är känd för sina personliga bildserier där han expressivt dokumenterar sin närkrets och sig själv. Utställningen är den mest omfattande överblicken hittills av Engströms konstnärliga produktion och presenterar fotografier från åren 1991–2017.

Hur såg inbördeskriget ut i två unga Helsingforskvinnors ögon? Tyyne Böök hade en populär fotoateljé norr om Långa bron i Hagnäs. Elsa Sillman var medicine studerande och amatörfotograf. När kriget kom nära, tog båda kvinnorna fram sina kameror.

Photobooks from Finland har sammanställt utställningen och fotoboken, som båda grundar sig på kollektivt skapande. Åtta konstnärer valdes till projektet våren 2018. Utgångstemat var det finska landskapet.

Äimärautio är en gemenskap där människorna förenas av en enorm passion och totalt engagemang för hästar. För dem är hästar en livsstil. Verken på utställningen berättar om vardagliga möten i stallen och deras omgivningar.

Varje vinter fylls himlen i Rom av miljontals starar. De stora fågelsvärmarna rör sig i varierande formationer på himlen som en stor varelse. Utställningen Auspicia behandlar människans omöjliga försök att kontrollera händelser.

Den franska konstnären Noémie Goudals (f. 1984) verk vilseleder observationsförmågan och får betraktaren att tvivla på sina egna sinnen. Var går gränserna mellan illusion, natur och det som är gjort av människan?

Temat för Erica Nyholms verk är nära mänskliga relationer: ofta mödrar, döttrar och syskon. De utforskar familjedynamiken ur en kvinnas synvinkel. I verken visar sig familjerna som autonoma enheter, där vi utvecklas till individer genom att spegla oss mot de övriga familjemedlemmarna.

Ian Waelder fördjupar sitt intresse för skejtning och ungdomskultur samt deras reproducerbarhet i form av video, foto och ljud. På utställningen är inte ett enda av fotografierna taget av honom själv. Verken är en samling bilder som Waelder samlat från filmer, tidskrifter och böcker, centrala för skejtkulturen, och ”tillägnat” sig med olika tekniker, ombeskurit och bearbetat.

I Miia Autios verk har porträtt av tanzaniska ungdomar förvandlats till negativ, där de ursprungliga färgerna syns som sina motsatsfärger. Ljusa fält ter sig skuggiga, mörka fält ljusa.

Hur känns din vardag: som morgonrusning eller som långa morgonslumrar, som en buffélunch eller som i förbifarten plockad färdigmat i butiken? År 2016 dokumenterade tio fotografer den finska vardagen ur synvinklar som de själva valt. Utgångspunkten var att utforska den ökade ojämlikheten i det finländska samhället. Det kan vara lätt att identifiera sig med en del av bildernas berättelser, andra känns kanske mer främmande.

Fotografen Heidi Piiroinen samt journalisten och författaren Kimmo Oksanen har under 10 års tid följt den romska kvinnan Mihaela Stoicas och hennes familjs och släkts liv i Finland, Rumänien, Grekland, Estland och Frankrike. Via Mihaelas personhistoria griper upphovsmakarna allt djupare in i samhället, i Rumänien, i Europa och i mottagandet av romerna i Finland.

En känsla av att tiden står stilla och saknad lever i Karl Henrik Edlunds poetiska bildvärld. Bilderna på utställningen är tagna under en period på sex år när Edlund reste på Nordkalotten, på Kolahalvön och i nordvästra Ryssland samt i hans eget vardagsliv i S:t Petersburg och på Åland.

Fotokonstnären Andrei Lajunen (1969–1999) ansåg filosofen Ludwig Wittgensteins skrifter Om visshet och Anmärkningar om färger vara en av de viktigaste influenserna för hans konstnärliga tänkande och arbete. Den sammansatta verkserien Om visshet i museets Vinkelrummmet har fått namn efter Wittgensteins skrift Über Gewissheit. Obs! Utställningen är stängd ons 24.1 – sön 28.1.

I denna gemensamma fotoutställning ställs frågan: på vilket sätt har Finland förändrats under självständighetstiden? Vilka finländska begrepp och livshistorier kan vi föreställa oss i landskapen på gamla och nya foton?

Utställningen Abstrakt! firar det abstrakta fotografiets hundraåriga historia. Utställningen presenterar en stor skara inhemska konstnärer från olika tidsperioder samt de tidiga utländska storheterna inom fenomenet László Moholy-Nagy, Man Ray och August Strindberg.

Sofia Okkonens utställning Rose är ett fotografiskt förspel och en kvinnas profil. Den visar en kvinna instängd i en studio och poserande för kameran. Modellen är som en amatörskådespelare som kallats till provfilmning och får manuskriptet först inför en jurys värderande blick.

Jari Silomäkis bildserie Övningar för vuxenlivet (Harjoitelmia aikuisuuteen) är en berättelse om en ung man, föremålet för hans förtjusning, och smärtpunkterna i deras relation.

Sju olika slags undervisningsgrupper sökte nya sätt att utnyttja museets öppna material med hjälp av olika slags verktyg och tekniker. Utställningen i Processrummet visar hur projektet framskrider som gruppernas lärprocesser och deras konkreta resultat.

Skönheten omger oss på alla sidor, men lägger vi märke till den? Lorenzo Servis (alias SerraGlia) fotoutställning City Wonders är en bildserie om föremål, färger, former och bitar av det urbana landskapet, som vi i allmänhet förbiser. Varje fotografi avslöjar överraskande aspekter av det dagliga livet i Helsingfors.

Den amerikanska fotografen Francesca Woodman (1958–1981) skapade en värld av intima och känslostarka bilder under sitt intensiva, korta liv – hon avled vid endast 22 års ålder.

Tanja Konstenius videoinstallation, som består av rörliga porträtt, är en representation av den kristna konfirmationen som utforskar fenomenet som en övergångsrit.

Den finska landsbygdsmiljön förändrades kraftigt med början på 1960-talet. Fotografen Kaius Hedenström (1943–2006) hade i sitt arbete som pressfotograf lagt märke till hur nya byggnader växte upp på gårdar och i kyrkbyar. Fotografierna i serien Vår landsbygd idag understryker hur häftigt och våldsamt landskapet har förändrats.

Nuförtiden är det svårt att tala om ett enhetligt nordiskt konstfält eller ens om enhetliga nationella fält. Nordic Delights kan ses som ett försök att bryta upp homogeniteten. Konstnärerna som ingår i den här utställningen bor och verkar alla i de nordiska länderna men majoriteten av dem har sina rötter någon annanstans. Den här gången är minoriteterna i majoritet.

En mytisk resa handlar om det årtusenden långa förhållandet mellan djur och människor. Den vill nå den istida jägarens upplevelse av naturen och djuren. Utgångspunkten för verken på utställningen var mänsklighetens äldsta kända konstverk: grott- och klippmålningarna. Som reseledare fungerar björnar, älgar, vildrenar, utdöda uroxar, mammutar och vildhästar. 

Marta Zgierska överlevde jag en allvarlig bilolycka. Utställningen Post behandlar ett trauma som frusit till tystnad och spänning. Var och en kan hitta sin egen smärtpunkt i verken – tärande drömmar, rädslor, tvångstankar och sätt att konfrontera ett traumatiskt minne genom en annan persons upplevelser.